Metoden att använda kvalitativa undersökningsmetoder är därför att forskare

Metoden för denna undersökning har varit kvalitativ. Syftet med att använda kvalitativa undersökningsmetoder är därför att forskare vill ta del av den sociala verkligheten och det som sker i den samt hur forskares utvalda respondenter upplever verkligheten (Bryman, 2011, s. 362). Mitt intresse är att ta del av respondenternas åsikter och uppfattningar kring tematiskt arbetssätt “se världen med de andras ögon” (Ibid.) Det innebär att studien utgår ifrån ett fenomenologiskt förhållningssätt. Ett fenomenoliskt förhållningssätt grundas i att respondenternas egna perspektiv belyses samt deras verklighetsuppfattning blir relevant för studien. Genom att föra kvalitativa forskningsintervjuer innebär det unika möjligheter att kunna beskriva respondenternas individuella upplevelser och deras egna världsbild (Kvale, S. & Brinkmann, s, 44-55. 2014). Studiens empiri har samlats in genom att föra samtalsintervjuer med inriktning semistrukturerad metod. 

Med hjälp av semistrukturerad intervju tar jag lättare del av informanternas egna uppfattningar och attityder kring temaområdet för undersökningen. Metoden för intervjun är inte lika organiserad som strukturerad intervju utan det innefattar en större frihet i kommunikation med respondenten. När semistrukturerad intervju används är det önskvärt att respondenten ändrar riktning i intervjun eftersom då fångas deras autentiska upplevelser. Mer specifikt är fördelen med användningen av semistrukturerad intervju att det ger möjligheter till att både ställa följdfrågor och till att skapa en öppen dialog. Tillvägagångssättet utvecklar en bredd av formuleringsmöjligheter. Däremot i en kvantitativ intervju uppfattats respondenternas olika utgreningar som en störning eftersom vid en strukturerad intervju centreras forskarens intressen snarare än respondentens olika utgreningar vid intervjun. (Bryman, 2011, s. 413). 

We Will Write a Custom Essay Specifically
For You For Only $13.90/page!


order now

Respondenterna som deltar i studien följer samma intervjuguide men svaren varierar då utrymme för följdfrågor getts (se Appendix). Dialogerna i intervjuerna utgrenar i flera olika riktningar vilket ger studien en bredd av information kring synen på tematiskt arbetssätt. I och med formuleringsmöjligheterna har frågorna inte följt samma ordning vardera tillfälle eftersom frågorna formulerats olika beroende på respondenternas svar. Målet med intervjuerna var som nämnt ovan att ta del av olika tillvägagångssätt och för att få ta del av  mångfald av lärares uppfattningar kring arbetsmetoden samt för hur de upplever elevers påverkan av arbetssättet. (Bryman, 2011). Efter att samtliga fem stycken respondenter i studien intervjuats skrivs alla transkriberingar ordagrant och läses noggrant igenom flertal gånger för att finna gemensamma teman, det vill säga resultat som visats efter genomgång av den insamlade data efter intervjutillfällena. Detta blir materialet som blir föremål för analys i mitt resultat. Det innebär att jag utgår efter en tematisk analysmodell. En tematisk analysmodell beskrivs i Framework som utvecklats från National Centre for social Research i Storbritannien och analysmodellen syftar till att finna teman och subteman som utgör resultatet från intervjuerna. Teman är koder och genom att avkoda transkriberingarna finner man koder som utgör olika teman från den insamlade data. Ett exempel på tema är ett motiv som återkommer i samtliga intervjuer (Bryman, 2011, s. 528). Ytterligare förtydligande är exempelvis fakta om växter, ett oundvikligt tema för växter är då vatten eftersom det är en viktig faktor för överlevnaden. Tematisk analys är mycket förekommande när det kommer till kvalitativ data och därför har jag valt denna modell i analysen i studiens resultat. Detta för att kunna dra slutsatser som tillslut blir mitt resultat i studien. När resultatet skrivs sker det utefter mina egna tolkningar ifrån respondenternas svar (Ibid.)
 
I och med bredden av definitionen för tematiskt arbete har jag avgränsat dess innebörd i min studie. Utöver begränsningen till enbart ämnesövergripande används metoden både i förskolan, upp till gymnasiet samt i olika yrken, därför väljer jag att fokusera kring grundskolan i årskurserna 1-6 för hur tillvägagångssätten ser ut i det tematiska arbetssättet. 

4.2 URVAL

Geografiskt lagt var de utvalda respondenterna för undersökningen spridda över både Västra Götalands län och Stockholm län i både förorter och tätorter. Tre av respondenterna arbetade i Göteborgs län varav två befann sig i samma kommun. De resterande två arbetade i Stockholms län i samma skola. Den geografiska spridningen valdes eftersom att det inte skulle vara gynnsamt för undersökningen om studien baserades enbart utifrån en skola. De som deltog i studien arbetade både i socioekonomiskt stabila områden samt mindre välbärgade  områden.

4.2.1 Snöbollsurval 

Jag använde mig utav snöbollsurval när informanter för studien söktes. Metoden valdes eftersom att specifik information om tematiskt arbetssätt var av intresse. Snöbollsurval innebär till viss del att det är ett bekvämlighetsurval men att forskaren riktar sig till ett mindre antal personer som har erfarenhet och relevant information för den specifika undersökningen. Därefter kontaktade jag andra personer genom dessa kontakter som var relevanta för studiens tema för att på så sätt få fler informanter. Urvalet är alltså inte slumpmässigt, då sannolikheten för att finna någon relevant för den specifika undersökningen anses vara liten med ett slumpmässigt urval. På grund av det var mitt urval målinriktat genom min önskan att få intervjua specifika respondenter för att få svar på mina forskningsfrågor (Bryman, 2011). 

De flesta av respondenterna hade många år av erfarenhet för det tematiska arbetssättet i skolverksamheter.  Dock är problematiken med snöbollsurval att samplet som görs inte kan beskriva ett hel population utan det beskriver endast till viss mån hur det ser ut i praktiken med tematiskt arbetssätt i skolverksamheter. Detta beaktas då forskningen tar sin början.  

4.3 Reliabilitet samt validitet i studien 

Dessa begrepp betyder att genom validitet handlar det om hur man mäter det som ska undersökas. Reliabilitet innebär i vilken omfattning undersökningen kan replikeras, det vill säga upprepas (Bryman, 2011, s. 401) Det som påverkar studien i dess reliabilitet samt validitet är delvis att min intervjuguide inte innehåller vägledande frågor. Jag anser att intervjuguiden har öppna frågor som därmed inte vägledande. Det har noga analyserats innan intervjuerna gjorts eftersom genom vägledande frågor minskar studiens reliabilitet samt validitet. God validitet samt god reliabilitet stärks även då studien undersöker vad som är avsett att undersöka samt att jag intervjuat lärare som är väl insatta med lång erfarenhet inom tematiskt arbete (Bryman, 2011, s. 49-50). Då studien stärks via replikering -reliabiliteten- har en av samtliga lärare intervjuats två gånger då pilotstudien gjordes med samma lärare. I och med upprepningen gav det mig både en kunskapsfördjupning samt utveckling i min intervjuguide som nämnt ovan. Ytterligare en aspekt är att samtliga lärare intervjuades i en bekant miljö vilket på så vis ökar den ekologiska validiteten. Det betyder att det är med fördel om intervjuerna förs i en miljö där lärarna känner en trygghet och är i sin kontext. (Bryman, 2011, s 51). Det är även viktigt att respondenterna upplever trygghet och tillit till intervjuaren då det bidrar till ett mer fritt uttryckande hos respondenterna samt att ger en avslappnad situation. Jag upplevde att det bidrog till långa samtal där både personliga anekdoter framfördes samt deras genuina upplevelser kring arbetssättet. Noggrannhet anser Bryman (2011) som en viktig komponent för att stärka validiteten. 

4.4 Forskningsetiska principer 

Studien följer de forskningsetiska principerna från vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002), samt att samtliga deltagare i forskningen blivit informerade om att jag följt dessa principer. Fyra huvudkrav gäller för individskyddskravet och det konkretiseras med huvudkategorierna; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Regeln för informationskravet gäller att deltagande i studien blir informerade om vad forskningen gäller samt vad för slags uppgift de har som medverkande. Även ytterligare information som kan påverka deltagarna informeras. Den andra regeln går under kategorin samtyckeskravet. Denna syftar till att innan intervjutillfällen äger rum behöver forskaren ett samtyckeskrav från de tillfrågade. Tredje regeln står för att deltagare har rätten att bestämma om de vill fullfölja intervjun eller avbryta den. Då har de rätt att därmed avsluta sin medverkan. Väljer de att avbryta har forskaren ingen rätt till att påverka den tillfrågades beslut. Dessa regler används för att de skapa normer mellan forskaren och